Tio tips för din ekobebis!

Jag har glömt att berätta om seminariet Baby be green anordnade på Schysst Jul marknaden första adventhelgen. Tillsammans med Cecila Hedfors, Dr. i Biokemi, pratade vi om vad du kan göra för att skydda ditt barn från skadliga kemikalier. Här är våra tips:

1. Välj ekologisk mat. Framförallt frukt och grönt är annars hårt besprutat.

2. Nya kläder skall tvättas innan användning för att skölja bort kemikalierester

Begnagnat är bra

Undvik plasttryck

GOTS certifierade ekologiska kläder är bra 

 3. Undvik starkt parfymerade produkter till barn då parfymämnen är allergiframkallande och barn är mycket känsliga.

Ekologisk vegetabilisk är bra till babyolja

Till mycket små barn behövs minimalt med produkter, det går bra att rengöra med olja och vatten. Dagisbarn klarar sig på en mild tvål.

 4. Tänk på att elektronik innehåller många kemikalier bl.a. flamskyddsmedel och tungmetaller. De är därför inga leksaker.

5. Undvik mjuka plastleksaker då de troligtvis innehåller hormonstörande mjukgörare.

6. Göra nytt av gammalt är bra ur miljösynpunkt men tänk en gång extra på vilket material du använder.

Sy om kläder och leka och pyssla med tygbitar är bra.

Gammal elektronik är miljöfarligt och skall inte lekas med.

T.ex skumgummi innehåller skadliga kemikalier och lämpar sig inte som lekmaterial.

7. Städa och vädra ofta. Dammsug, helst med HEPA filter och/eller fukttorka med vatten eftersom gifterna fastnar i dammet.

8. Tänk över vilka saker som verkligen behövs. Köp få men bra saker.

9. Lär dig använda ditt luktsinne. Luktar något starkt kemiskt eller starkt av plast är den sannolikt full av skadliga kemikalier och inget som är lämpligt för små barn.

10. Bebisar är extra känsliga. Hårda plastleksaker kan vara ok för större barn, men bebisar är känsligare och stoppar dessutom säkert leksaken i munnen.

Läs även gärna Cecilias blogg där hon skriver om just barn och kemikalier: Ekobebisens blogg.

Årets bok för alla föräldrar: Den onda badankan – ditt barn och de osynliga gifterna.

Barnoveraller impregneras med ämnen som misstänks kunna orsaka cancer. Genom maten från konservburkar får små barn i sig hormonstörande bisfenol A. Barnens vardag är full av skadliga kemikalier varav en del kan ge livslånga konsekvenser. Hur skyddar vi våra barn mot detta?

Katarina Johansson har skrivit en bok i kemikaliemedvetet föräldraskap. Katarina är nybliven förälder och den personliga berättarstilen och det tydliga engagemanget är medryckande. Boken upprör; flickor kommer tidigare i puberteten, barncancer ökar varje år och allergier är nu en av våra vanligaste kroniska sjukdomar.

Men utöver skrämmande fakta får vi också många goda råd och tips på vad vi som föräldrar kan göra för att minimera barnens exponering av miljögifter. Varje kapitel behandlar ett område i barnets vardag, bl.a. vardagsrummet, leksakerna och förskolan, och avslutas med en sammanfattning av handfasta knep. Vi får många bra tips som; använd parfymfritt tvättmedel och skippa sköljmedel; köp aldrig en leksak som luktar plast eller parfym; vädra snabba korsdrag ett par gånger om dagen. I boken finns också en del husmorstips och recept på hemgjorda rengöringsmedel, medel mot ohyra, och lekleror.

Katarina förordar förskitighetsprincipen och uppmanar till konsumentagerande. Godta inte att produkter kan vara skadliga för barnen, fråga när du handlar och kontakta tillverkaren direkt om personalen i affären inte vet. Innehåller plastdockan några skadliga ftalater? Är det säkert för mitt barn att suga på badleksaken? Finns det flamskyddsmedel i den nya barnvagnen? Läs boken för kunskap ger makt!

När jag var gravid med mitt första barn läste jag Having Faith – an ecologist’s journey to motherhood som upplyste mig om farorna med vårt kemikaliesamhälle. Jag önskar verkligen att jag också hade haft Den onda badankan att läsa, som trots den dystra rapporteringen av tillståndet i barnens vardag lämnar mig både optimistisk – för nu vet jag vad jag kan göra, och fast beslutsam att agera för förändring.

Du kan köpa Den onda badankan på bl.a. Ekoleko.se

 

Bland alla dessa böcker på min att-läsa lista…. Den onda Badankan.

Jag älskar att läsa böcker, det är ett så härligt sätt att förkovra sig på. För visst är det underbart med all kunskap som finns så lättillgängligt för oss! Men sedan några år tillbaka läser jag ju mest barnböcker och godnattsagor och jag får verkligen vara tuff när jag prioriterar vilka böcker som får vara med på min lista.

En nytillkommen bok på listan som jag ser fram emot att läsa är ”Den onda badankan. Ditt barn och de osynliga gifterna” av Katarina Johansson. Den tar upp farorna med vårt kemikaliesamhälle där barnen är de stora förlorarna. Den kommer ut i november men du kan provläsa den redan nu. Läskig läsning – men kunskap är makt!

 

 

Kemikalieåret för barn och barns omgivning!

Kemikaliegruppen i Stockholms Naturskyddsförening har tagit fram en guide om hur man stegvis kan minska på kemikalier i barnens vardag och omgivning. Guiden innehåller förslag och tips anpassade utefter barnets utveckling det första året. Genom att fokusera på konkreta och stegvisa aktioner förankras beteendeförändringar bättre – det är ju annars lätt hänt att i panik försöka göra allt och sen kanske snabbt ge upp då detta visar sig omöjligt.

Läs mer om Kemikaliegruppen här.

Mer eko i skolan!

Jag önskar så innerligt att alla barn fick bra mat i skolan. Riktigt bra mat som stärker och när en kropp och ett sinne under utveckling. Näringsrikt och ekologiskt i skolmatsalen borde vara en självklarhet!

Nu är det ju tyvärr inte så att maten på våra skolor och förskolor håller den kvalitet som barnen förtjänar. Det finns nog många bidragande faktorer till varför det är så, och nog är okunskap en av dessa.

Nu har KRAV har tagit fram en guide i tre delar för att öka kunskapen och inspirera till bättre mat: Mer eko i skolan.

Eko i klassrummet. Här finns förslag på roliga lektioner där barnen lär sig om mat, hälsa och miljö.

Ekofakta. Mycket information om ekologisk matproduktion.

Eko i köket. Tips och råd till skolan som vill ställa om till mer ekologiskt. Här finns både kostråd, recept och information om vad som gäller vid offentlig upphandling, får skolan t.ex. ställa miljökrav på maten?

Jag gillar och sprider vidare!

 

Fri handel viktigare än miljön

Jag tycker, trots alla fel och brister i världen, ändå att miljöproblemen får lite mer uppmärksamhet nu. Inte för att det räcker, eller alls att det direkt leder till förbättringar. Men ändå, informationen, kunskapen och önskan att det vore annorlunda finns. Så jag blir så besviken och arg över nyheten att Livsmedelsverkets miljösmarta kostråd dras tillbaka av Regeringen för att de talar om att transporter av mat kan påverka miljön negativt. Att informera om detta strider tydligen mot den fria handeln av varor inom EU.  Fri handel prioriteras över miljön trots att både EU och Regeringen ofta och gärna bedyrar att miljön och medborgarnas välmående är av yttersta vikt.   

Miljösmarta kostråd handlar om information och kunskap som alla EU medborgare har rätt till. Information om närproducerad mat handlar också om vår hälsa då matens kvalité ofta försämras under transport. Det handlar om våra barns hållbara framtid!

WAKE UP and get your priorities right liksom.

Fri handel viktigare än miljön?

Jag tycker, trots alla fel och brister i världen, ändå att miljöproblemen får lite mer uppmärksamhet nu. Inte för att det räcker, eller alls att det direkt leder till förbättringar. Men ändå, informationen, kunskapen och önskan att det vore annorlunda finns. Så jag blir så besviken och arg över nyheten att Livsmedelsverkets miljösmarta kostråd dras tillbaka av Regeringen för att de talar om att transporter av mat kan påverka miljön negativt. Att informera om detta strider tydligen mot den fria handeln av varor inom EU.  Fri handel prioriteras över miljön trots att både EU och Regeringen ofta och gärna bedyrar att miljön och medborgarnas välmående är av yttersta vikt.   

Miljösmarta kostråd handlar om information och kunskap som alla EU medborgare har rätt till. Information om närproducerad mat handlar också om vår hälsa då matens kvalité ofta försämras under transport. Det handlar om våra barns hållbara framtid!

WAKE UP and get your priorities right liksom.

Bomull är bomull är bomull?

Min viktiga-böcker-att-läsa lista är lång. Trots att jag försöker hålla fast vid principen en in – en ut så dignar bokhyllan av böcker. Så mycket kunskap som väntar på mig!

Jag har i alla fall precis läst färdigt boken ”Bomull – en solkig historia” av Gunilla Ander. Den tog mig till en del av världens fattigaste bomullsproducerande länder. Framförallt har jag lärt mig mycket om de vidriga förhållandena i Uzbekistan. Här styr diktatorn Islam Karimov med järnhand och tvingar barn från skolorna och ut på bomullsfälten. Den kollapsade Aralsjön finns också där och författaren berättar om hur den offrats för bomullens skull och om sitt besök i det bisarra och förgiftade landskapet som för inte så länge sen var sjöbotten. Vi får också läsa om svårigheterna för Västafrikanska bomullsproducenter att konkurrera med sin bomull på världsmarknaden mot subventionerad bomull från USA.  

Jag tycket att det är en riktigt bra bok. Och så länge missförhållandena på bomullsfälten och på världsmarknaden fortsätter måste dessa problem tas upp om och om igen. På hemmaplan måste vi alltid fråga oss hur det kommer sig att en bomullströja kan säljas för under femtio spänn? Jo just det. Nu vet vi ju! Tack vare – bland alla andra orättvisor i bomullsvärlden – de uzbekistanska barnen.

Bomull är inte bara bomull, det finns många sorters: barnarbete-bomull, prisdumpad-bomull, konstbevattnad-bomull, bekämpningsmedelsbesprutad-bomull…

Kolla efter ekologiskt certifierad bomull. Den är garanterat fri från både kemikalier och barnarbete.

Såg du Underkastelsen på SVT1 igår?

Jättebra dokumentär. Jätteviktig. Det gör mig jättearg att läget är som det är. Jag funderar på hur mina barn kommer uttrycka sig när de blir stora nog att förstå att vi liksom har … i vårt eget badvatten. Varför mamma?

Det är jätteviktigt att vi inte stoppar våra huvuden i sanden i ren uppgivenhet. Vissa saker kan vi välja själva och vi kan göra en hel del för att skydda oss och våra barn från skadliga kemikalier och miljögifter.

Ät ekologisk mat. Även påskgodis och glass finns i ekologiska varianter utan rester av bekämpningsmedel och skadliga tillsatser.

Klä barnen i ekologiska eller secondhand kläder fria från miljögifter.

Välj säkra material till mat och dryck förvaring. Glas och aluminium är bättre än plast.

Olja är bästa babytvålen!  Och när det behövs något mer använd milda hudvårdsprodukter av naturliga och ekologiska råvaror.   

Acceptera inte status quo! Förutom att välja ekologiskt och rensa hemma så finns det bra miljöorganisationer som arbetar för ett giftfritt samhälle. Ge dem ditt stöd.

Hur väljer man förpackning miljömedvetet?

Det är lite klurigt att tänka miljömedvetet i matbutiken. Vi vet att vår förbrukning av enorma mängder förpackningsmaterial är ett stort miljöproblem, samtidigt som nästan alla varor kommer i någon slags förpackning. Att göra rätt i butiken handlar som så ofta om att avväga fördelar, nackdelar och risker så gott man kan.  

Först och främst kan man tänka i linje med de tre R:en, lånat från engelskans The Three R:

Reduce – Undvik onödiga förpackningar. Skippa förpackat och köp lösvikt.

Reuse – Återanvänd. Använd en påse du redan har hemma i plast, tyg eller papper. Fixa pyssel till barnen av tomma mjölkkartonger. Köp dricka i returflaskor och returnera dem.

Recycle – Återvinn. Källsortera ditt avfall och ta det till återvinningen. Glas och metall kan återvinnas i oändliga cykler. Plast kan också återvinnas och bli till nya saker, bl.a. trädgårdsmöbler.

Det är bra att undvika plast när det går. Plast är syntetiskt och ett naturfrämmande material. Det är miljövidrigt att tillverka eftersom det framställs ur råolja och det är inte biologiskt nedbrytbart. Hamnar det på deponi (soptipp) ligger det kvar där under väldigt lång tid och vid förbränning bildas hälsovådliga dioxiner(moderna förbränningsstationer i Sverige har nu relativt bra rökgasrening)och förorenad aska.

Plast innehåller ofta miljöfarliga kemikalier som är tillsatta för att ge materialet olika egenskaper t.ex. mjukgörare, stabilisatorer och färgämnen. Många av dessa ämnen är miljöfarliga och även skadliga för hälsan och kan läcka ut ur förpackningen till födan. Vi känner inte till riskerna med alla dessa ämnen men ny information kommer hela tiden.

Till exempel så är Bisfenol A är ett hormonstörande ämne som är vanligt som hårdgörare i plast av typen polykarbonat. Detta ämne är nu äntligen förbjudet i nappflaskor ämnade för barn under ett år eftersom det kan störa fortplantningsförmågan. Men det användes tills nyligen i nappflaskor och kan vid nötning och uppvärmning läcka ut i innehållet.  Kassera gamla och begagnade nappflaskor i plast. Tänk på att förbudet inte gäller flaskor och muggar avsedda för större barn så du måste själv försäkra dig om att dessa fria från Bisfenol A. Det finns bra nappflaskor och drickflaskor i BPA fri plast, glas eller aluminium.  

De flesta plastförpackningar är märkta med en trekantig återvinningssymbol som visar vilken typ av plast materialet huvudsakligen består utav. Lär dig undvika de farligaste plasterna: 

	Polyvinylklorid (PVC) Används vid butiksinpackning i plastfilm av kött, frukt, och grönsaker. Finns som flaskor för drycker, schampo, i leksaker och i plasttryck på kläder. PVC är ett hårt material och därför tillsätts mjukgörande ftalater. Ftalater är hormonstörande och reproduktionsstörande och läcker ut ur produkten under hela produktens livstid.
	Polystyren (PS) Används i engångsförpackningar t.ex. yoghurt, kaffemuggar och bestick, också vanligt i leksaker och datorer. I expanderad form som cellplast eller frigolit används den i tråg för kött- och charkuterivaror. polystyren misstänks för att kunna läcka det farliga ämnet styren till maten. Cellplast kan vara impregnerad med bromerade flamskyddsmedel.
	Övriga plaster Alla andra plaster har koden 7. Plasttypen är därför inte genom symbolen identifierbar och i denna grupp finns både flera miljöfarliga plaster och miljövänliga bioplaster. Bl.a. Polykarbonat (PC) en hård plast som är mycket stöttålig. Den används t.ex. som tillbringare  och nappflaskor eftersom den är hållbar, genomskinlig och tål hög värme. Innehåller det hormonstörande ämnet Bisfenol A. Bisfenol A är sedan mars 2011 förbjudet i nappflaskor. Polyamid används i köksredskap som svarta slevar (nylon) och stekspadar som behöver tåla höga temperaturer och som non-stick beläggning (teflon) i stekpannor och bakformar. Undvik denna plast. Bioplast märks också med en 7:a men förknippas inte med några miljö- eller hälsorisker.

Glas är ett säkert material eftersom det inte innehåller några skadliga tillsatser och det är inert, d.v.s. det reagerar inte med förpackningens innehåll. Detta gör att det lämpar sig mycket bra för förvaring av mat och dryck. Glas är också oändligt återvinningsbart. Men glas är förstås tungt och skrymmande och ger upphov till miljöbelastande transporter. 

Förpackningar av papper, kartong och trä kommer från en förnyelsebar råvara och förpackningarna kan också återvinnas. Men för att motstå väta måste de lamineras. Laminat av metall och plast försvårar återvinningen och minskar andelen förnyelsebar råvara i förpackningen. Metall är ett mycket återvinningsbart material, men Bisfenol A finns också som en beläggning i konservburkar.

Det är svårt att jämföra miljöbelastningen mellan olika förpackningar eftersom det är mycket som spelar in – valet av råmaterial, transporter, tillverkningsmetoder, återvinningsmöjligheter o.s.v. Men i valet och kvalet mellan olika typer av förpackningar kan det vara smart att prioritera giftfria material. Speciellt till mat och dryck och framförallt när det gäller till barnen.