Hur väljer man förpackning miljömedvetet?

Det är lite klurigt att tänka miljömedvetet i matbutiken. Vi vet att vår förbrukning av enorma mängder förpackningsmaterial är ett stort miljöproblem, samtidigt som nästan alla varor kommer i någon slags förpackning. Att göra rätt i butiken handlar som så ofta om att avväga fördelar, nackdelar och risker så gott man kan.  

Först och främst kan man tänka i linje med de tre R:en, lånat från engelskans The Three R:

Reduce – Undvik onödiga förpackningar. Skippa förpackat och köp lösvikt.

Reuse – Återanvänd. Använd en påse du redan har hemma i plast, tyg eller papper. Fixa pyssel till barnen av tomma mjölkkartonger. Köp dricka i returflaskor och returnera dem.

Recycle – Återvinn. Källsortera ditt avfall och ta det till återvinningen. Glas och metall kan återvinnas i oändliga cykler. Plast kan också återvinnas och bli till nya saker, bl.a. trädgårdsmöbler.

Det är bra att undvika plast när det går. Plast är syntetiskt och ett naturfrämmande material. Det är miljövidrigt att tillverka eftersom det framställs ur råolja och det är inte biologiskt nedbrytbart. Hamnar det på deponi (soptipp) ligger det kvar där under väldigt lång tid och vid förbränning bildas hälsovådliga dioxiner(moderna förbränningsstationer i Sverige har nu relativt bra rökgasrening)och förorenad aska.

Plast innehåller ofta miljöfarliga kemikalier som är tillsatta för att ge materialet olika egenskaper t.ex. mjukgörare, stabilisatorer och färgämnen. Många av dessa ämnen är miljöfarliga och även skadliga för hälsan och kan läcka ut ur förpackningen till födan. Vi känner inte till riskerna med alla dessa ämnen men ny information kommer hela tiden.

Till exempel så är Bisfenol A är ett hormonstörande ämne som är vanligt som hårdgörare i plast av typen polykarbonat. Detta ämne är nu äntligen förbjudet i nappflaskor ämnade för barn under ett år eftersom det kan störa fortplantningsförmågan. Men det användes tills nyligen i nappflaskor och kan vid nötning och uppvärmning läcka ut i innehållet.  Kassera gamla och begagnade nappflaskor i plast. Tänk på att förbudet inte gäller flaskor och muggar avsedda för större barn så du måste själv försäkra dig om att dessa fria från Bisfenol A. Det finns bra nappflaskor och drickflaskor i BPA fri plast, glas eller aluminium.  

De flesta plastförpackningar är märkta med en trekantig återvinningssymbol som visar vilken typ av plast materialet huvudsakligen består utav. Lär dig undvika de farligaste plasterna: 

  Polyvinylklorid (PVC)

Används vid butiksinpackning i plastfilm av kött, frukt, och grönsaker. Finns som flaskor för drycker, schampo, i leksaker och i plasttryck på kläder.

PVC är ett hårt material och därför tillsätts mjukgörande ftalater. Ftalater är hormonstörande och reproduktionsstörande och läcker ut ur produkten under hela produktens livstid.

  Polystyren (PS)

Används i engångsförpackningar t.ex. yoghurt, kaffemuggar och bestick, också vanligt i leksaker och datorer. I expanderad form som cellplast eller frigolit används den i tråg för kött- och charkuterivaror. polystyren misstänks för att kunna läcka det farliga ämnet styren till maten. Cellplast kan vara impregnerad med bromerade flamskyddsmedel.

 

  Övriga plaster

Alla andra plaster har koden 7. Plasttypen är därför inte genom symbolen identifierbar och i denna grupp finns både flera miljöfarliga plaster och miljövänliga bioplaster.

Bl.a. Polykarbonat (PC) en hård plast som är mycket stöttålig. Den används t.ex. som tillbringare  och nappflaskor eftersom den är hållbar, genomskinlig och tål hög värme. Innehåller det hormonstörande ämnet Bisfenol A. Bisfenol A är sedan mars 2011 förbjudet i nappflaskor.

Polyamid används i köksredskap som svarta slevar (nylon) och stekspadar som behöver tåla höga temperaturer och som non-stick beläggning (teflon) i stekpannor och bakformar. Undvik denna plast.

Bioplast märks också med en 7:a men förknippas inte med några miljö- eller hälsorisker.

Glas är ett säkert material eftersom det inte innehåller några skadliga tillsatser och det är inert, d.v.s. det reagerar inte med förpackningens innehåll. Detta gör att det lämpar sig mycket bra för förvaring av mat och dryck. Glas är också oändligt återvinningsbart. Men glas är förstås tungt och skrymmande och ger upphov till miljöbelastande transporter. 

Förpackningar av papper, kartong och trä kommer från en förnyelsebar råvara och förpackningarna kan också återvinnas. Men för att motstå väta måste de lamineras. Laminat av metall och plast försvårar återvinningen och minskar andelen förnyelsebar råvara i förpackningen. Metall är ett mycket återvinningsbart material, men Bisfenol A finns också som en beläggning i konservburkar.

Det är svårt att jämföra miljöbelastningen mellan olika förpackningar eftersom det är mycket som spelar in – valet av råmaterial, transporter, tillverkningsmetoder, återvinningsmöjligheter o.s.v. Men i valet och kvalet mellan olika typer av förpackningar kan det vara smart att prioritera giftfria material. Speciellt till mat och dryck och framförallt när det gäller till barnen.

Annonser

1 kommentar

Filed under Kemikalier i barnens miljö, Plast och miljö

One response to “Hur väljer man förpackning miljömedvetet?

  1. Bra inlägg. Dock kvarstår problemet med glas att själva locken eller kapsylerna ofta innehåller BPA. Det är inget livsmedelsbranschen inte kan lösa – (fransmännen har tex redan identifierat 73 bättre alternativ!) – men om man i nuläget vill undvika gifter, är det kanske ändå färskt, fryst eller torkat som är säkrast 🙂 Eller vad tror du?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s