Om plast

Jag gillar verkligen inte plast.

Det är miljöskadligt att framställa.

Det är syntetiskt – konstgjort – och naturfrämmande, och därför också svårnedbrytbart. Kasserad plast bryts inte ned naturligt eftersom det inte har sin naturliga plats i kretsloppet, utan finns kvar och smutsar ner och förorenar i många generationer.

Fult.

Jag vet att inte alla håller med mig, men jag tycker verkligen att de flesta saker i plast är fula.

Plast är taktilt värdelöst. Att ta på plast kan inte jämföras med upplevelsen av att hålla i en träbit. Eller en bit kall och tung metall. Eller en sten. Bomullstyg. Ull. Naturliga material är mer än dess funktion – de har en själ skulle de andliga säga, och jag håller med.

Plast är själlöst.

Men ack så användbart och billigt! Men det finns sätt att minska miljöbelastningen från de plastartiklar vi vill fortsätta att använda oss av. Framförallt genom återanvändning, återbruk och återvinning. En plastpåse kan användas många gånger fram och tillbaka till affären för att sedan återvinnas och bli något annat, eller till en påse igen. Ett sådant materialförlopp minskar både åtgången av råmaterial och problemet med sophanteringen av det kasserade materialet.

Ett område då plast är mycket användbart är småbarnstallrikar. När ettåringen återigen kastat sönder en porslinstallrik så kan man vinna mycket på att köpa en i plast istället. Både ekonomiskt och miljömässigt!

Så nu har vi tagit in vår första plastartikel till Baby be green. De är gjorda av återvunnen polypropenplast. Återvinning är mycket miljösmart. Dessutom kan de återvinnas igen när det är så dags. Plasten är giftfri och de fina motiven och budskapen är i giftfria färger.

 

Smaklig måltid!

Öko-Tex 100

Med anledning av mitt förra inlägg så passar det sig väl med lite information om Öko-Tex 100.

Öko-Tex Standard 100 är en humanekologisk standard och produktmärkning av textilier. För att bli certifierade testas textilerna i laboratorium för skadliga ämnen som är förbjudna eller kontrollerade i lag och kemikalier som är kända som hälsovådliga. Omfattningen av provningen och kraven beror på textilens beredningsprocess och avsedda användning. Textilier avsedda att användas närmast huden måste uppfylla de strängaste gränsvärdena. Det finns därför fyra olika produktkategorier.

Produktklass I är kläder och textilprodukter avsedda för baby och barn upp till tre år, t.ex. tygleksaker och kläder.

Produktklass II är produkter som kommer i kontakt med hud t.ex. sängkläder, underkläder, handdukar och skjortor.

Produktklass III är textilier som till ringa del kommer i kontakt med hud t.ex. ytterkläder och fyllnadsmaterial.

Produktklass IV är inredningsmaterial som dukar och gardiner.

Märkning med Öko-Tex innebär att slutproduktens halter av skadliga kemikalier understiger gränsvärdena i standarden. Men det säger ingenting om hur mycket eller vilka kemikalier som har använts för att producera kläderna, t.ex. bekämpningsmedel vid bomullsodlingen. Dessa får användas så länge de inte finns kvar i den slutgiltiga produkten. Öko-Tex märkningen är alltså inte att förväxla med ekologiska märkningar t.ex. GOTS som förbjuder skadliga ämnen längs hela kedjan, från odling och beredning av råmaterialet till den färdiga produkten.